I helgen så var det då dags för Retrospelsmässan igen. Jag hade bestämt mig att åka dit i år eftersom jag missade det förra året. Men att ta ledigt från jobbet en dag är mer kostsamt än man kan tro medans man pluggar. Så istället fick jag ha en liten retrokväll i hemmets lugna vrå. En sak som jag tycker är retrospelens absolut starkaste sida är deras fantastiska återspelningsvärde.

Denna dagen fick gå i Diablo 2s tecken som jag säkerligen redan har spelat igenom ett tiotal gånger. Men det är faktiskt lika roligt fortfarande. När jag tänker lite på hur många gånger jag spelar om ett nytt spel och jämför lite lätt med gårdagens spel är det stora skillnader. Jag tror inte att det har med att det finns mycket mer spel nu. För långa perioder kan jag sitta och inte ha något spel alls att spela. Istället sitter jag med min gamla amigaskada och drar rektanglar med vänster musknapp på skrivbordet.

Det är svårt att säga var gränsen går där spelen förlorade sitt återspelningsvärde. Men för min del tror jag att Half-Life 2 var det sista spelet jag spelade igenom mer än en gång. Jag kan tänka mig att det kommer att finnas undantag någon gång i framtiden. Men oavsett hur bra ett spel än har varit sedan Valves mästerverk, har det aldrig lockat mig att spela det igen.

Jag håller dock mina förhoppningar uppe för Doom 4 som bör släppas någon gång nästa år. För jag tycker att det är något speciellt med ID Softwares titlar. Deras spel har något som man kan kalla “det”. Pricken över i’t för de som vill. Det är perfektion på ett retromässigt sätt. För trots att deras spel ser nya och snygga ut, så känns de inte nya. När jag spelade igenom Doom 3, fanns känslan där som infanns sig när jag första gången drog igång Quake 1.

Sedan kan man orda i åratal om spel som Civilization skall räknas med bland de här spelen eller inte. Givetvis spelar man mer än en omgång i de spelen. Men där fungerar det eftersom det är som ett helt nytt spel varje gång man startar upp det. I fallet med tex Quake 2 så är det precis samma banor, samma vapen, samma monster ännu en gång.

Med det sagt så hoppas jag att utvecklingen rent grafiskt fortsätter att gå framåt, men att spelkänslan i spelen tar ett par steg tillbaka i tiden. Jag bryr mig inte de fortsätter att fördumma spelen, köra på med en massa ointressant story osv, bara det är roligt att spela. Så, Bioware, jag pratar med dig, skärp dig!

Jag har faktiskt tappat spellusten. Den är helt och hållet som bortblåst. Jag kom på mig själv i går när jag satt och tänkte spela något av alla spel som jag har i min lista på Steam. Jag gick in i ett och spelade i någon minut, sedan ut igen och in i ett annat spel. Och så höll jag på till jag kom på att det här verkligen var ett stort slöseri med tid. Tid som jag har väldigt ont av nu för tiden efter att min dotter kom till världen.

Jag twittrade lite i går natt med Jonas aka pskjonte på twitter om det här och vi kom fram till att vi skulle strukturera upp vårat spelliv för att finna meningen med det igen. Vad det innebär personligen är att jag skall spela ett spel i taget. För tillfället Singularity. Jag skall enbart spela spel som jag tycker är roliga, inte bara spela för spelandets skull. Det enda jag får göra vid sidan av att spela ett spel är att utforska lite gamla retrospel samt moddar och remakes till spel. Detta anser jag är okey eftersom det inte upptar samma tid och att det garanterat är roligt. Jag spelar inte några retrospel som jag tycker är tråkiga om man säger så. Så nu tar vi nya tag och försöker igen och så skall vi nog se att min spellust kommer åter igen.

UFO – Enemy unknown är ett av de där klassikerna som alltid räknas in i min topp 10 spel någonsin. Jag har dock inte spelat det på ett par år nu. Jag har dock testat ett par demon av ett par icke officiella “nyutgåvor” där de har försökt att fånga den rätta känslan utan att jag tycker de har lyckats. Så jag satte mig ner och letade igenom internet för att se om det fanns några alternativ till originalet som fortfarande är det bästa enligt mig. Och här är en lista och en kort genomgång på vad jag hittade.

OpenXcom

Den här versionen fungerar egentligen som en emulator av originalspelet. Det hela spelas för tillfället genom ett windowsfönster som är väldigt litet på min 1920×1080 skärm. Men det flyter på grymt bra och jag kom på mig själv att bara spela vidare trots att jag skulle gå igenom fler varianter av Ufospel här. Spelet kräver filer från originalspelet. Jag har köpt Steamversionen som fungerade utmärkt till detta. Det är i version 0.1 så fullskärmsläge får du ställa in manuellt genom att lägga till -fullscreen i körfältet när du startar spelet. Flyter på så mycket bättre än den versionen som följer med Steam som körs genom DosBox. Den här opensourcevarianten av spelet är den som är enligt med den absolut bästa, så tanka på!

http://openxcom.ninex.info/

Ufo – Alien Invasion

Ett helt fristående projekt från originalspelet som är helt skrivet från scratch. Spelet innehåller riktigt trevlig grafik och bygger tro det eller ej på Quake 2 motorn (Tack än en gång ID Software för er kärlek till PCn). Spelet i sig innehåller även svensk text, något som jag inte rekommenderar någon att köra om de inte vill ha en massa felaktiga och annorlunda översättningar.

Som spel överlag tycker jag faktiskt att det är originalet riktigt troget. Det flyter på fint överallt och hackar inte någonstans. Så det du får när du laddar ner det här 525 mb stora spelet är en modern version av det gamla spelet. Det är kanske inte alltid världens mest intuitiva gränssnitt men när man kommer överens med det så har du en spelupplevelse väl värd att uppleva. Och som vanligt med opensourceprojekt så finns spelet att tanka till både Windows, Linux och Mac. Det innehåller dessutom ett multiplayerläge som jag inte haft någon möjlighet att testa.

http://ufoai.ninex.info/wiki/index.php/News

Ufo 2000

Här är ett projekt som jag inte rekommenderar. Det är enligt mig väldigt buggigt och är enbart ett multiplayerspel. Det är dock inte omöjligt att det kommer att släppas en singleplayerkampanj så småningom. Men som det ser ut nu ser jag inte det roliga att ställa upp två lag med ett antal karaktärer på var sin sida av kartan och sedan anfalla. Men det kanske är skoj att testa i LAN någongång?

http://ufo2000.sourceforge.net/index.php

Ufo – The two sides

Ytterligare en bra klon av originalspelet. Det känns dock inte lika filat på som Alien Invasion men har helt klart potential att bli något. Alla delar som behövs för en bra singleplayerupplevelse finns där, det krävs bara lite polering till så har vi något att räkna med. Ett intressant läge är multiplayern (ej haft möjlighet att testa) där den ena spelaren spelar människorna och den andre spelar aliens som anfaller. Det här låter intressant och ska se om jag kan testa det någon gång i framtiden. Helt klart värt att tanka hem och testa, inget originalspel behövs.

http://ufotts.ninex.info/

Isochron

Ett spel som håller på att utvecklas till iPhone och iPad som helt klart är värt att hålla ögonen på. Informationen om spelet är ganska knapphändigt än så länge och jag har väl inga större förväntningar att det skall bli något att hänga i julgranen. I sådana fall hoppas jag hellre på att OpenXcom kommer konverteras till iPad.

http://isochron.jseuss.com/index.html

Laser Squad Nemesis

Här har vi något som kunde bli den riktiga uppföljaren på Ufs-serien. Vi har nämligen Julian Gollop bakom spakarna. Julian är den brittiska speldesignern som grundade Mythos Games under 80-talet som senare skapade just Ufo – Enemy Unknown. Laser Squad Nemesis är inget opensourceprojekt utan det finns att köpa på deras hemsida för 17 dollar. Så innan du springer iväg och inhandlar detta så kan jag rekommendera att spela demot först. Det är nämligen ingen komplett Ufo upplevelse vi snackar om här. Utan enbart den taktiska döda aliensen delen utan strategierna på världskartan. Multiplayer finns det även möjlighet till i det här spelet. Jag anser väl annars att det här är väldigt välpolerat även om det missar den största biten av originalspelet.

http://www.lasersquadnemesis.com/

Project Xenocide

Här har vi ytterligare ett fristående projekt som dock numera är nedlagt sedan ett par år sedan. Jag kan väl inte direkt säga att spelet är spelbart och rekommenderar det inte till någon mer än de som är lite nyfiken att se vad de hade på gång här.

http://www.projectxenocide.com/index.html

Jag passade på att köpa Serious Sam HD när Steam hade sin rea på det. Priset låg på ungefär 50-60 kronor vilket jag tycker det var lätt värt. Jag är ju såpass gammal i gemet så det här spelet(orginalet) är nästan för nytt för att det skall ge några retropoäng. Det känns nästan som att det var i går första gången man drog i gång orginalet och förundrades över den sjukt vackra grafiken. Sedan vilka ytor! Man kunde ju springa hur långt som helst utan att det kom en vägg. Den här remaken är snyggare än orginalet, men i dagens standard så är det väl inte direkt snyggt ändå. Och ytorna är väl inte direkt så märkvärdiga heller i en tid då sandboxspel mer eller mindre känns som standard.

Det som lockar i spelet är det faktum att du kan sätta dig ner och spela i fem minuter men ändå hinna med att skjuta ihjäl över 100 monster. Det är action från första början! Så det spelet förlorar i grafik och wowkänsla vinner det på dess enkelhet.

Jag ser framemot det kommande Serious Sam 3 när nu det kan tänkas komma.

En riktigt gammal klassiker har nu släppts gratis till PC. Det är Remedys Death Rally som har kodats om för att fungera för nya Windowsmaskiner såsom Vista och Windows 7. Jag själv tankade ner det till min netbook och kör det i upplösningen 640×480 och tro det eller ej, jag tycker det ser skitsnyggt ut. Netbooks är verkligen en guldgruva för oss som gillar retrospel.

Men är då Death Rally bara ett spel för oss som spelade det när det väl begav sig? Sådant är alltid svårt att säga då det är svårt att ta av sig retroglasögonen, men jag tycker faktiskt att gameplayet lätt slår många av de PSN/XBLA-titlar som finns ute i dag. Spelet går ut på att köra rally i olika turneringar och tjäna pengar. För pengarna kan man sedan köpa uppgraderingar till sin bil och även köpa en helt ny bil. Som vilket annat racingspel som helst tänker du. Jo, precis så är det faktiskt, fast det här är inte lika invecklat som många andra spel är. Man kan uppgradera motorn, hjulen, plåten och sedan köpa lite vapen också. Mycket mer är det inte, men det är det som gör det så sjukt skönt då man inte behöver sätta sig in i spelet så mycket. Att spela en bana tar kanske 3 minuter, sedan kan man släppa spelet. Eller det sista är kanske en definitionsfråga. Jag skulle ju egentligen ha ätit frukost för 2 timmar sedan men sedan jag installerade det här vart jag fast. Skriver detta nu lite snabbt för att kanske få tankarna på annat håll och gå och hämta frukosten.

TANKA!!! här—>http://www.remedygames.com/games/death_rally.html