Jag låg och lyssnade på senaste avsnittet av P3 spel i går natt, där de talade om frågan om spel påverkar våra hjärnor. Utgångspunkten var de två stora händelserna i Oslo och London där spel som Modern Warfare 2, Grand Theft Auto och World of Warcraft har fått ta emot en del skuld.

Ett klipp i programmet lade fram fakta för att spel påverkar hjärnan och personen blir mer aggressiv. Den här faktan sköts ner i ett senare debattinlägg från dataspelsbranschen med argumentet att det inte är fler våldsdåd i dag än det var på 70-talet.

Och visst, jag kan ingen fakta angående våldsdåd i dag och på 70-talet, så vi antar att det är sant. Men handlar påverkan av ens aggressivitet enbart om att gå ut och mörda folk och tända eld på deras hem?

När jag hör forskningens inlägg angående att spel påverkar aggressiviteten så tänker jag i mycket mindre banor. För att den ska påverka aggressiviteten räcker det väl att jag kanske kastar handkontrollen i soffan för att det skall stämma? Räcker det inte att jag svär åt spelet som jag nyss dött i 30 gånger på samma ställe? Jag anser att det visst räcker med dessa små saker för att spelen ska kunna anses göra oss mer aggressiva.

Det känns nästan inte som att det skulle behövas någon forskning alls om det. Bara man ser sig om kring sina vänner så är det mycket svordomar och kastade handkontroller som förekommer. Både ett och annat tangentbord säljer jag till folk som slagit sönder dem av ilska.

Men varför är vi som spelare så rädda för att erkänna det här då? Så länge aggressiviteten stannar i stridens hetta med den kastade handkontrollen så är det ju inget direkt problem. De allra flesta av oss tar ju som sagt inte med aggressiviteten ut på gatorna och slår till pensionärer. Det är den här helt svart/vita skalan som jag har svårt att förstå. Antingen eller? Nej, jag tycker inte det är antingen eller. Jag tycker att ja, spelare blir aggressivare men nej, inte så aggressiva så att det syns i någon som helst brottsstatistik.

Samma aggressivitet upplever jag dock även existerar i andra spel, såsom Monopol eller Kubb. Den existerar även i fotboll där vi gång på gång ser föräldrar till barn nästan slå ihjäl varandra för deras barns lags skull.

I P3 spel anser de att debatten måste mogna och det håller jag med om. Samtidigt är det inte så bra att anse detta i ena meningen och därefter skjuta sig själv i foten genom att förutsätta att de som säger emot spelarna ”aldrig ens har hållit i en handkontroll”.

Nu går vi tillbaka till 1994 och sharewarespelens förlovade tid. På den här tiden så fanns inte ens tanken att vi konsumenter skulle betala för speldemos. Nä, gav speltillverkarna istället bort oftast en tredjedel av spelet gratis och sedan fick man betala om man ville ha resten istället. Doom och Raptor här var uppdelade i episoder som gjorde att det var lätt att ge bort första episoden för att sedan ta betalt för de två andra. Samtidigt som jag skriver det här så börjar jag bli mer och mer förbannad över tanken att ens ta betalt för demo. Om någon skulle fråga mig om det var bättre förr så hade jag tryckt ner ett ja-svar i halsen på dem.

Dagens ungdomar är dock uppvuxna med att betala för extra banor, för extra kläder och annat skit som vi som varit med ett tag tog för givet att det var antingen gratis, eller något som vi själva kunde modda in i spelet. Nu är det varken gratis, eller så går det oftast inte att modda in något alls, förutom vissa i vissa spel. Jag köper att det är mer avancerat att skapa en karta till Modern Warfare 2 än det var till Doom. Men det finns alltid entusiaster som mer än något annat är villig att skapa banor för oss andra och släppa dem helt gratis. Det handlar bara om att tillverkarna skall låta oss göra det. Jag själv var en utav dem för ett par år sedan.

Nu skulle ju egentligen inte det här inlägget handla om DLC och hur bra det var förr. Det bara blev så när jag tänkte på det. Så, 1994 så släppte Apogee Software ett spel som var utvecklat av Cygnus Studios som hette Raptor: Call of the Shadows. Det var ett

traditionellt shoot em up-spel i den gamla skolan. Här samlade man “pengar” under uppdragen och dessa kunde man sedan spendera på nya vapen, sköldar, bomber och så vidare.

Det som skilde Raptor mot andra liknande spel var dels att det man flög nedifrån istället från sidan som var det vanligaste i de här spelen, dels var det spelkontrollen som var så sjukt perfekt att man mår dåligt när man spelar andra liknande spel än i dag.

Tidigare i år så uppdaterades Raptor av DotEmu så att det blev kompatibelt med de senaste Windowsversionerna. Även upplösningen går att köra ända upp till svindlande 1280×800. Så har du inte spelat det här spelet tidigare, eller är ledsen för att du inte får i gång originalet längre så kan jag inte annat än rekommendera att besöka antingen DotEmu(4.99€) eller gog.com(5.99$) för att inhandla den senaste versionen.

Men givetvis så finns även originalversionen som shareware kvar att tanka ner helt gratis på Apogees hemsida, eller som dom nu heter, 3D Realms. Mycket nöje!

Enligt mig har Remedy alltid varit ett företag som gjort kvalitativa spel som har legat i framkanten rent grafiskt. Att de nu väljer att släppa Alan Wake enbart på Xbox 360 som är en maskin med hårdvara från 2006 känns så bakvänt att det skruvar sig i mig. Remedy skall driva grafikstandarden framåt, inte bakåt på ett gammal grafikkort från DirectX 9-tiden.

Ja men så vad är då deras argument för detta. Jo, att de tycker att spelet passar bäst på en storbildsskärm och att de själva föredrar att sitta i en soffa när de spelar. Alltså, visst jag köper att de tycker det. Alla får ju tycka precis som de vill. Men att de tvingar oss att spela med handkontroll på en TV är vad jag har något emot. PC’n har möjligheten att spela med kontroll på TV medans 360 inte har den möjligheten.

Men visst, det är deras spel och dom gör givetvis precis vad de vill med det. Tycker jag inte om det så är det bara att låta bli att köpa det. Vips, 600 spänn rikare blir jag på det och kan istället spela Max Payne på min PC och vara nöjd. Men det är väl egentligen inte riktigt så enkelt? Vi konsumenter har makten att påverka. Antingen genom bojkott eller genom att driva kritiska åsikter på nätet. Min bojkott på Modern Warfare 2 håller fortfarande i sig men jag vet inte riktigt vad det har gett för effekt. I det här fallet kommer jag vädra mina åsikter istället för att jag ändå tycker att ett tredjepersonsspel går bra att spela med kontroll. Fast det är ändå irriterande att jag inte kan välja själv!

Jag är lite kluven. Jag vet att det inte kommer att släppas förrän i november men ändå. Skall jag köpa det till PC eller till 360? Jag tycker CoD4 är underbart kul till 360, men jag vet inte riktigt hur jag orkar sitta vid datorn och spela det, det är ju så bekvämt i min soffa. Aja, får fundera på detta under sommarlovet, mitt första sommarlov på typ 14-15 år