Vi har nu kommit till ett av de absolut bästa spelen i år. Jag vågar nog till och med säga att det här spelet tillhör en av de bästa och finaste spelserierna någonsin. Många förväntade sig nog att jag skulle placera det här spelet på första plats i år, vilket jag också länge tänkte göra. Det är nämligen väldigt svårt att särskilja de båda bästa spelen i år så att det blev så här handlade nog mer om dagsformen än om något annat. Delad förstaplats var aldrig något alternativ så därför fick det bli så här.

Mannen bakom spelet heter Sid Meier och är även en av världens största spelskapare någonsin. Vilka andra spelskapare kan och vågar sätta sitt eget namn på ett spel? Det är några få förunnat, och ta ett tag och sug på denna titeln: Sid Meiers Civilization 5. Det låter bara så rätt och hur skönt som helst. Jag funderar lite på hur Bleszinskis Gears of War 2 skulle låta men nä, det hör Ni ju hur fel det låter. Civilization är en serie jag har följt sedan första delen släpptes 1991. Det är nästan 20 år sedan och det är skrämmande att tänka att så många år har gått sedan jag första gången satte in diskett 1 i min Amiga och fick njuta av det fantastiska introt och musiken som tillhörde Sid Meiers Civilization.

Civilization 5 fortsätter i dess föregångares fotspår och gör allt lite mer lättillgängligt utan att fördumma det för mycket som så många andra tillverkare av spel har en dålig vana att göra. En sak är att skapa ett lättillgängligt UI för nybörjare men att det fortfarande finns ett djup i spelet. En annan sak är att fördumma samtliga delar i ett spel så att det skall kunna spelas med en gamepad med ett begränsat antal knappar. Nu var Sid Meier och rotade lite i den förenklade konsolvärlden för 2 år sedan och många med mig var nog rädda att han skulle fastna där eftersom det finns mycket pengar att hämta där. Samtidigt kanske det är en fördom, men konsolspelare anser jag går med på mycket mer än PC-spelare gör. De tycker det är ok att lägga ut 1200 MSP för 3 nya banor och några gamla för ett FPS till exempel. Så jag förstår tillverkare som bara ser pengar att de gärna vill stanna där pengarna finns. Men kärleken, den finns på PC och om Sid Meier fortsätter att ge Pcn kärlek kommer hans spel att få kärlek tillbaka.

Med det sagt så känns det lite smått tråkigt att det bara är ett inlägg kvar att skriva i den här underbara bloggsatsningen. Ett spel kvar som står över alla andra i år. Jag vill vara lite förutseende och försöka mig på en kvalificerad tippning på vilket spel som kommer pryda de flesta andra bloggarna i morgon. Jag tror nämligen att Biowares Mass Effect 2, i och för sig ganska oförtjänt kommer att ta hem förstaplatsen. Varför, ja det kan inte jag svara på utan det får Ni läsa hos dem som motiverat det. Vi får se om jag har rätt eller fel, på min lista är det dock ett helt annat spel som väntar i morgon. Ett spel som tillsammans med Civilization 5 bjudit på sjukt mycket kvalitet och en sanslös spelkontroll under året som gått. I morgon får Ni veta vilket det är!

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets spel. 2:a plats’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi och Spelvärldspareringar.

Den här kategorin känns som den lättaste att utnämna en vinnare i. Trots att jag personligen tycker att strategi borde vara en egen genre och RTS en egen. Det är såpass stora skillnader mellan dessa två att det är lite orättvist mot alla bra RTS som nu får stryka på foten för världens bästa strategispel någonsin.

Jag talar givetvis om Sid Meier’s Civilization 5. Det är ett riktigt mastodontspel som slår allt vad Command & Conquer 4, Starcraft 2 och Settlers 7 heter på fingrarna. Det är förvisso en liten förenkling mot vad Civilization 4 var men jag tycker inte det gör något. Så länge som djupet finns där så gör det inget att det är något förenklat så att även de ovana spelarna har en chans att komma in och spela det här underbara strategispelet.

Rent grafiskt ser det fantastiskt ut och med alla små fält. Det ser precis ut som när man zoomar ut i Google Earth. Men det viktigaste av allt är självklart omspelningsvärdet. När man köper valfritt spel så kostar det kanske 400 kronor till PC och 600 kronor till konsol. Kampanjen kanske kan vara mellan 5-20 timmar men sen är det slut. I Civilization kan en omgång vara mellan 5-20 timmar och man kan ju spela hur många omgångar som helst eftersom ingen är den andra lik. Därefter kan man gå ut i multiplayer såsom i andra spel också.

Nä, jag tycker inte det finns något annat strategispel som ens är i närheten av Civilization 5. Jag ger det samma betyg som Saga i sin recension på Press2Play, 58 av 50!

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets strategi’: Aftonstjaerna, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Kraid, Lunandrez, n00b schoolbus, Pixelviking, Spel på allvar, Spelografi, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.

Precis som titeln avslöjar så har jag nu klarat av Gothic 4. Det tog mig ungefär 15 effektiva timmar att dra igenom. Satt kanske 20 timmar totalt med allt jag fick göra om efter att ha dött ett antal gånger. Spelet i sig är bedårande vackert, det är inget snack om den saken. Men det viktigaste är ju ändå spelkänslan och den är också helt ok måste jag säga. Den är inte 100% men inte långt ifrån. Måste även tillägga att jag spelat spelet på PC så att inte alla konsoldiggare tror att spelet är lika vackert och lika bra kontrollerat på konsol

Spelet skulle jag beskriva som en Oblivionklon fast med bättre spelkänsla. Du kommer dock inte ifrån questandet att det skall dödas 16 gubbar här och 4 där. Det är inte jättemycket sådant och efter ett tag lade jag ner att göra exakt som alla ville utan sprang på mot huvudmålet istället.

I jämförelse med det andliga Gothic 4, alltså Risen, är det ett betydligt bättre spel på alla punkter. Så om du står och väljer mellan dessa så behöver du inte fundera längre.

Jag känner att på senare tid har jag inte längre lika mycket tid att lägga på spelandet vilket är synd. Fast att jag bytt bort det mot att umgås med min dotter är knappast något jag ens funderar på att ångra. Men med tiden så hoppas jag att jag kommer kunna spela fler än ett spel åt gången vilket har varit fallet de här senaste veckorna. Då blir man samtidigt lite trött på spelet, men envis som man är så kan man inte riktigt släppa det ändå.

Nu ser hösten ganska svag ut i spelsammanhang så det kommer nog bli en hel del Civ 5, Fifa 11 och retrospel på Amigan fram till, ja Rage kanske?

Tänkte sätta samman en liten lista med de spelen som jag ser fram emot mest inför hösten. Jag gjorde som bekant en lista med vårens mest efterlängtade i vintras, och jag tänkte följa upp den med ett inlägg om vilka av de spelen som jag tillslut faktiskt köpte och gillade. Men det kommer lite senare, nu till den här listan istället.

Civilization 5 (PC)

Bara nämner det då det är det mest självklara köpet i höst, resten finns att läsa i mitt inlägg från förra veckan.

Gothic 4 – Arcania (PC)

Jag har aldrig spelat något av föregångarna men när jag spelade demoversionen av Risen så blev jag förälskad i miljöerna trots att själva spelkänslan inte var på topp. Så medans jag väntar på att det skall bli en rea på Risen så drömmer jag mig bort i miljöerna från Gothic 4. Så egentligen vet jag inte mer om det här spelet än att jag hoppas att det ger mig samma känsla som Morrowind en gång gav mig men som Oblivion totalt förstörde.

Fifa 11 (PS3)

Redan förbokat och betalt så att detta spel kommer att bli ett av höstens mest spelade finns ingen tvivel om. Eftersom jag och sju andra polare går in seriöst och håller i fyra Fifa-turneringar om året där vi utmanar varandra med massa annat skoj runtomkring så gäller det att vara med från början. Har mina spelare gått upp i stats eller ner? Var Özil en bra värvning eller inte?

Medal of Honor (PC)

Jag anser att Medal of Honor : Allied Assault är ett av de bästa FPS:en som någonsin skapats. Det är även ett av de få fps:en som jag har spelat igenom singleplayerdelen mer än en gång. Efter första spelet så dog dock serien och har ännu inte kommit igen. Det hoppas jag dock skall ändras i och med höstens spel.

Fable 3 (Xbox 360)

Jag älskar absolut allt som Peter Molineux skapar. Fable 3 ser jag framemot men är lite kluven om jag skall köpa det på Xboxen eller PC’n. Köper jag det till PC’n så får jag ju alla dess fördelar med bättre grafik, bättre spelkontroll och billigare pris men om jag förstått rätt så släpps inte PC-versionen förrän första kvartalet 2011. Och då är frågan om jag orkar vänta så länge

Ja, det var väl ungefär de spelen som jag ser framemot nu under hösten. Ser kanske inte lika bra ut som i våras men det är kvaliteten som räknas och den lär Sid Meier se till att hålla uppe så att det räcker och blir över för de andra spelen i fall de skulle misslyckas med att göra mig glad.

Jag skall försöka få tid att skriva ett inlägg i morgon om de spelen som jag strukit på den här listan och varför de inte är med längre.

Nu när det är lite drygt en månad kvar till årets bästa spel utan konkurrens skall släppas tänkte jag lite kort gå igenom de fyra tidigare spelen i serien. Jag snackar givetvis om Sid Meier’s Civilization. En bättre historiebok än vad de här spelen var/är har nog aldrig tillverkas. Min historiekunskap och geografiska sinne utvecklades väldigt mycket under de tidigare spelen i den här underbara serien. För att inte tala om all den engelska man plöjde igenom i Civilopedian. Här presenterar jag nu världens 4 bästa spel just nu, och en kort preview på det femte som förhoppningsvis kommer knö sig in på min topp 5 lista så att den blir komplett

Civilization 1 kom på 4 disketter till min Amiga 500+. När man först körde igång ett spel och den arbetade med att randomisera världen tog det ungefär 10-15 minuter innan man var inne i spelet. Så ofta fick man hitta på något annat medans man väntade på att spelet skulle sätta igång. Eller så kunde man sitta där och se hur världen utvecklades i ett fantastiskt bildspel med den mest fantastiska musiken någonsin komponerad till ett datorspel. Jag minns att spelet låg etta på tidningen High Scores lista över högsta betygen någonsin. Och det var givetvis Amigaversionen som låg där ohotat på toppen. På den tiden var det ungefär samma krig mellan Amiga och PC som det är med PS3an och Xboxen idag. Givetvis med den skillnaden att Amigan faktiskt var överlägsen bäst och PCn var en föråldrad burk med pipljud och taskig EGA-grafik med 16 färger.

Civilization 2 köpte jag i tröst åt mig själv efter att min älskade undulat dött och jag var förkrossad att en av mina enda vänner gått bort. Men vilken tröst det spelet gav. Jag förlorade mig in i världen igen och älskade spelet antagligen mer än vad jag gjorde med ettan. Det enda som jag störde mig på var det faktum att spelet utspelade sig i windowsmiljö. Lite som Colonization gjorde i Amigans Workbenchmiljö. Man tappade lite av känslan i det tack vare detta. Men såg man bortom det så var världens bästa spel tillbaka med råge.

Efter Civilization 2 släppte Activision två stycken spel i deras Civilizationserie som de kallade Call to power. Det här två spelen är faktiskt ganska underskattade och inte alls så dåliga som man egentligen ville att de skulle vara eftersom det inte var de riktiga Civilizationspelet som man önskade skulle komma efter tvåan. Jag älskade dock möjligheten att kunna bygga städer under vattnet och även i rymden. Men det kändes något obalanserat och att det var någon som tagit konceptet Civilization och bara slängt in allt de önskade skulle vara med utan att tänka på hur spelet skulle bli när det var färdigt.

Sedan släpptes även Alpha Centarui från Sid Meier men det fastnade jag aldrig för trots att det egentligen var allt som Civilization 2 var fast i rymden. Jag tror det handlar om igenkänningen med de uppfinningar som vi gjort i världen. Helt plötsligt kunde en uppfinning heta Trynx Griap, och man hade ingen aning om vad vad en Trynx Griap gjorde utan att behöva läsa på.

Civilization 3 kom och segrade över alla andra kopior. Sid Meier var tillbaka och det kändes på kvalitén på spelet. Borta var windowsmiljön och det kändes återigen att man var inne i spelet. Det var helt fantastiskt snyggt, något som man inte kan kalla någon av de tidigare spelen, inte ens när det begav sig. Det stora nya som jag hade saknat sedan tidigare installationer var att vi nu fick landsgränser. Dessa utökade sig med hjälp av kulturen som man hade olika hjälpmedel för att förstärka.

Civilization 4 var spelet som bräckte första spelets intromusik med hästlängder. Jag har aldrig tidigare hört maken till stämningsfull musik. Jag kunde sitta hur länge som helst och höra den här vackra afrikanska sången. För er med Spotify ger jag er här en länk så ni kan lyssna på den och njuta, Civilization 4 medley. Själva spelet var ännu mer fördjupat än vad de tidigare spelen var, men samtidigt var det förenklat. Något som inte alla uppskattade, men jag älskade det givetvis. Man kunde fortfarande gå in på djupet och göra en massa inställningar samtidigt som om man inte kände för det kunde lämna det åt AIn som oftast skötte det helt okey. 

Civilization 5 har ännu en månad kvar innan det släpps lös. Men jag har senast i dag sett på twitter hur vissa lyckliga amerikaner har fått tag på ett recensionsex och spelar det för fullt. Och lovorden låter sig inte vänta på sig, de älskar det verkligen. Jag känner att övergången till sexkanter kommer att ge spelet ett helt nytt strategiskt perspektiv. Det känns helt enkelt väldigt fräscht trots att det egentligen är ett gammalt väl beprövat speltekniskt tilltag. Nu blir jag alldeles till mig och måste släppa ögonen från de här fantastiska screenshotsen innan något går snett. Åter till Borderlands!

Jag har suttit en liten stund och letat efter ett nytt tema för bloggen så att jag kan få den där nytändningen som jag behöver för att vilja blogga vidare. För blogga är något jag gärna vill men man måste få lite morötter i bland för att orka vidare. Så det här temat Ni ser framför Er nu är det bästa jag kunnat hitta och som jag därefter har redigerat lite för att passa bättre in. De allra äldsta inläggen har för smala bilder så texten går inte riktigt som jag vill runt de, men eftersom det är en nystart så tycker jag att vi skiter fullständigt i vad som en gång var.

Det vi kan se framemot nu under hösten på min blogg är fortsatta inlägg om iphonespel och möjligen även lite tips på intressanta applikationer. Rent spelmässigt kommer det antagligen bli mycket Civilization 5 vilket är det enda självklara köpet under resten av året. Det här beror delvis på att min ekonomi inte kommer att bli speciellt bra under hösten och jag får helt enkelt prioritera. Dock har jag en sjukt stor backlog på Steam så att det kommer att bli mer spelintryck det vill jag lova, dock inte de absolut senaste. Men det känns som att det finns tillräckligt med bloggar som tar upp sådant