Det är nu dags att runda av den här nedräkningen till det bästa spelet under 2010. Vi har nu kommit fram till julafton och spelet som slog alla andra på fingrarna. Jag tror att många som känner mig hade förväntat sig det andra stora Blizzardspelet här, nämligen Starcraft 2. Men det placerade sig precis utanför min topp 5 lista i förmån för de spelen jag räknat upp tidigare men även för det här fantastiska lilla spelet från Tyskland (andra spelet på topplistan från Tyskland).

Årets bästa spel alla kategorier heter The Settlers 7 – Paths to a Kingdom. Spelet är som säkert många vet ett RTS i en mysig medeltidsmiljö. Men till skillnad från andra RTS så ligger inte huvuddelen av spelandet på krigsföring mot andra, utan det hela handlar om byggande. Det är inte så olikt Anno 1404 som hade en expansion som kvalificerade in på fjärde placeringen av årets bästa spel här på bloggen. Skillnaden ligger dock i mysigheten och att Settlers inte är lika komplext och man låser inte in sig så mycket som man lätt gör i Anno-spelen där det materialet man skall ha alltid finns på en ö som man inte har tillgång till.

The Settlers har nu kommit i 7 utgåvor och även i den här serien (liksom Civilization) har jag följt med sedan första delen på Amigan. Jag har sett hur en av mina favoritspelserier har gått från att vara ett sjukt bra spel till att bli ännu bättre men för att därefter gå ner i en rejäl svacka. Och det är precis i den här svackan vi stod innan spel nummer 7 släpptes. För dem som är intresserade av att spela igenom de gamla spelen innan de ger sig i kast med sjuan bör hoppa över femman och sexan. De är riktigt usla och man mår dåligt när man ser att det faktiskt står Settlers på dem.

För några år sedan så släpptes dock The Settlers 2 10th anniversity och alla i Settlersvärlden fick en chock när de fick se att Blue Byte faktiskt kunde skapa riktigt bra spel. Jag vet inte, men jag tror att efter den succén med återutgivningen av Settlers 2 fick de verkligen höra att det var ett sådant här Settlers fansen ville ha. Sagt och gjort, tillslut kom spelet som tog Settlersserien tillbaka till de första spelen. Där glädjen och den speciella settlerskänslan infinner sig.

Det finns en stor anledning till att jag i det här inlägget trycker in mängder av bilder. Jo, för spelet är inte bara årets bästa spel, utan det är även det vackraste av dem alla som släppts i år. Det vann min bloggs grafikkategori på knockout. Och grafiken är ganska viktig i ett sådant här spel. För emellan att man satt sina settlers på att börja hyvla plankorna och hugga ner mer träd så är det just grafiken som talar. Man sitter och zoomar in på sina settlers för att se att dom sköter sig. Man njuter av att se sitt samhälle byggas upp och fungera.

Att få sitt samhälle att fungera är dock inte alltid det lättaste. Man behöver mängder av naturresurser för att få det att gå runt. Men det gäller att vara smart, att bygga en liten miniby i byn där dom helt och hållet sköter allt som har med skog och planktillverkning är ett bra tips. Att satsa på en massa sådana här småbyar som massproducerar vissa varor gör att ditt samhälle kommer att växa lite lättare. För det handlar även om transportion av alla varorna. Att frakta timmer över halva riket för att få ned dem till plankor är inget tidseffektivt tillvägagångssätt och ditt samhälle kommer att stanna upp då plankbristen sätter in sina spår. Och det är med liknande avvägande beslut som hela Settlers är uppbyggt runt. Du bestämmer hur bra ditt samhälle skall fungera. Är du dålig på att planera, så får du ett dåligt fungerande samhälle.

Men så finns det även dina fiender som du vill besegra för att de inte skall få ett bättre och finare samhälle än dig. Modellen man slåss på påminner väldigt mycket om den i The Settlers 3. Man väljer bara antalet soldater man vill anfalla med och klickar vart man vill anfalla och så sköter de resten själv. Inriktningen är som sagt inte på krig, men spelet har ändå en fullt fungerande krigsföringsmekanik som väl täcker de behoven man eventuellt har om man måste ta över en mark från en fiende. Ja, man kan ju inte låta sin granne ha det där fina berget fullt med guld i.

The Settlers 7 är en värdig vinnare av årets spel just eftersom det förmedlar en spelglädje som många spel i dag saknar. Det är ett hantverk som är skapat med kärlek och det lyser igenom och smittar av sig på den som spelar. The Settlers 7 ger mig kärlek och jag ger det kärlek. Det är en ömsesidig kärlekshistoria som kommer att pågå i hela dess livslängd. PCn behöver fler spel som det här för att sticka ut och bevisa att spel säljer bra även på PC. Vi behöver inte en massa multiplattformspel som är dåligt klonade, nä vi behöver bra spel som är skapade av PC-spelare som brinner för formatet. Från PC-spelare som älskar att spela på PC och vet vad som är unikt med plattformen och utnyttjar det till fulla. Tack Blue Byte och välkommen tillbaka i matchen!

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets spel. 1:a plats’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Gaminggrannar, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, n00b schoolbus, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.

Tillsammans med ett gäng svenska spelbloggar kommer jag under decembers 24 första dagar, dagligen publicera ett inlägg där jag i ett antal kategorier går igenom allt från årets besvikelse till årets bästa spel. Bakom initiativet till den här satsningen står Spelmalmer. Personligen tycker jag det är ett underbart initiativ som jag hoppas kommer åter igen. Meningen är att alla de bloggarna som är knutna till det här projektet varje dag under decembers 24 första dagar kommer att publicera ett inlägg baserat på samma kategori. I dag är det alltså Årets besvikelse och överraskning som kommer att diskuteras på samtliga anslutna bloggar. I slutet av det här inlägget och samtliga framtida inlägg i serien kommer det finnas länkar till alla andra bloggar som är med. Nog med introduktion, nu sätter vi tänderna i Årets besvikelse och överraskning!

Årets besvikelse

Antagligen kommer inte någon överhuvudtaget att hålla med mig om det här. Men låt mig förklara, spelet i fråga är långt ifrån det sämsta spelet i år. Det är inte det sämsta spelet jag skall skriva om här, utan det spelet som från sina förväntningar gjorde mig mest besviken. Det hade haussats upp rejält på både forum, spelbloggar och Twitter. Det var spelet som skulle ändra allt. För mig ändrade det ingenting, det föll pladask och när jag efter att ha genomlidit mig hela spelet kom slutbossen som totalt beskrev hela spelet. Spelet jag pratar om heter Mass Effect 2.

Jag spelade även ettan när det begav sig men kände väl att det var sådär. Inget direkt jag skulle lägga på någon topplista. Men inför Mass Effect 2 så av någon konstig anledning blev jag så övertygad av alla runt omkring mig att det här var något speciellt. Recensionerna började komma in och det fick riktigt bra betyg. Jag köpte det samma dag det släpptes och började spela. Det hände absolut ingenting. Jag läste på twitter om hur folk var alldeles tokiga i det. Jag förstod aldrig vad är det som är fel på mig, varför gillar jag inte det här spelet som alla andra verkar göra? Jag har försökt fundera på varför och den största enskilda anledningen till att Mass Effect 2 platsar på min plats över årets besvikelse är att spelkontrollen är lika sjukt dålig som den i Oblivion när man zoomar ut till tredjepersonsläget. Så oprecist och okänsligt som det bara går.

Årets överraskning

Det här är ett spel som för mig kom från ingenstans. Jag visste inte ens att det fanns även om jag efteråt har tagit reda på att det första spelet i serien släpptes redan 1990. Spelet i sig är Kings Bounty: Crossworlds och är en uppföljare till Kings Bounty: The Legend och Kings Bounty: Armored Princes. Spelet är en mer singleplayerinriktad klon av Heroes of Might and Magic. Men eftersom orginalspelet i serien släpptes 5 år före det första Heroes of Might and Magic så är ju frågan vilket som är klon av vilket

Förutom de speltekniska aspekterna av spelet så är faktiskt grafiken en av spelet absolut största styrkor. Det är helt sjukt mysigt och gulligt att man inte kan låta bli att bara spela för att se alla miljöerna man hamnar på under sitt äventyr. Det är nog ett av de spelen som jag ägnat mest speltid åt under året så då anser jag också att den är väl värd min utnämning till årets överraskning.

I morgon fortsätter jag den här bloggserien, på återseende! Glöm inte att även besöka nedanstående bloggar för att se vilka spel de har utnämnt till årets besvikelse och överraskning. Jag har på känn att ingen av bloggarna kommer att nominera samma spel under samma kategori som mig!

Det här inlägget är en del av den gemensamma satsningen ”Årets spel enligt svenska spelbloggar”, där varje dag, fram till julafton, deltagande spelbloggar var för sig utser en vinnare i en förutbestämd kategori. Idag har följande bloggar utsett vinnaren i kategorin ‘Årets överraskning och besvikelse’: Aftonstjaerna, Ariez, BitGarden, Bloggonoid, EmmyZ, Familjenspel, Gaminggrannar, Gamingmama, Kraid, Lunandrez, Megastorm, Munins skärvor, Onlajn, Pixelviking, Savepunkt, Spel på allvar, Spel-Malmer, Spelgubben, Spelografi, Spelvärldspareringar, Victoria Saade och Xboxflickan & Nikke.