För andra gången på en vecka har jag velat runt med temat på bloggen. Den här gången har jag redigerat det redan färdiga temat eftersom det är enklare än att skapa ett tema från grunden. Jag har ändrat  färgerna helt så att de skall gå bättre med logotypen. Ja och sedan har jag lagt till Ben E Factor på varje rubrik eftersom han är så fruktansvärd tjusig kille. En älskvärd karaktär helt enkelt. Lite småpill i övrigt, men jag hoppas att de största delarna skall vara klart nu. För tiden det har tagit har jag varit tvungen att ta i från ett nytt spel som kom idag. Nämligen Red dead redemption. Men nu blir det spalande av det! Ha överseende med eventuella buggar

Etiketter: ny design, red dead redemption

Dungeon Keeper 3 var spelet som aldrig blev även om det borde. Nu har några tyska utvecklare som heter Realmforge utannonserat spelet Dungeons som ser ut att vara en rak kopia av de tidigare Dungeon Keeper-spelen. Inte mig emot eftersom de båda spelen var mycket bra och fantasieggande på exakt det sättet ett spel ska vara.

Men när jag gräver lite djupare i vad Realmforge har förgyllt spelvärlden med så får jag fram titlar som M.U.D. TV och Ceville. Två spel som inte har gjort några större avtryck i världen men ändock har spelen fått några 8/10 i betyg, så helt dumt kan det ju kanske inte vara.

Visst det står sig ganska slätt om vi rabblar upp Bullfrogs fina spelkatalog med spel som Populous, Syndicate, Theme Park, Theme Hospital och ett gäng till. Men gamla meriter bygger inget bra spel, bara höga förväntningar. Frågan är bara om Realmforge får lite av Bullfrogs förväntningar på sig nu när spelen ser så snarlika ut. Det man kan undra är om det är till godo för dem eller inte.

Jag minns själv när jag hörde talas om Dungeon Keeper första gången. Jag läste något som Peter Molyneux hade skrivit och drömde mig ner i underjorden. Hans sätt att beskriva sina spel har alltid varit förföriskt och det spelar ingen roll om man vet att han inte kommer lyckas med hälften av allt han berättar om, den andra hälften använder man sin fantasi för att fylla i hålen. Det är det som är skillnaden på utvecklare och utvecklare. Jag tror personligen om det hade varit någon annan än just Molyneux som promotat det första Dungeon Keeper så hade jag inte blivit hälften så intresserad av det. Kan vi prata om den magiska Molyneuxhälften av ett spel?

Etiketter: bullfrog, ceville, dungeon keeper, dungeons, m.u.d. tv, peter molyneux, populous, realmforge, syndicate, theme hospital, theme park

Alltså, det här kommer att vara ett något negativt inlägg för nu är jag så sjukt trött på att just spelsiter inte visar nyheter på ett “riktigt” sätt. Och det här är antaglien jag relativt ensam att tycka eftersom nästan inga spelsiter gör som jag vill

Jag skall räkna upp spelsiter här som visar nyheter på “fel” sätt:

• FZ.se
• Eurogamer.se (Edit: Finns i bloggformat på http://www.eurogamer.se/blog.php)
• Loading.se
• Gameplayer.se
• Hype.se

Några ligger mittemellan

• Gamereactor.se
• Gamecore.se
• Skillpoint.se

Vad menar jag då med att visa nyheter på “rätt” sätt? Jo genom att visa dem lite som ett blogginlägg. Alltså först en rubrik, sedan en liten text (alltså, längre än den dom har på gamereactor och gamecore) som gör att jag blir intresserad av att läsa mer. FZ.se gjorde i dagarna om sin design från bra till usel. Tidigare kunde man gå in på fz.se/nyheter för att få precis så som jag menar. Gör man det i dag får man toppnyheter presenterade på det sättet jag gillar, men de senaste nyheterna får man bara i en liten fjantig ruta med rubrik.

Loading.se skall vi inte ens prata om, finns det något mer oinspirerande än att läsa nyheter där? Ja, det kunde möjligen vara på Eurogamer.se då. Jag vill inte bara ha en rubrik och sedan måste man klicka sig in där för att läsa lite till. För att gnälla lite till på Eurogamer, vad är poängen när man är inne på en nyhet att därifrån behöva klicka ytterligare en gång för att läsa kommentarerna? Och på samma gång inte se nyheten längre så man kan jämföra om de i kommentarerna hänvisar till något som är skrivet där. Vilket man får anta att dom gör eftersom det är den texten dom kommenterar. Den skiten höll också fz.se på med innan den nya designen (något som blev bättre iaf).

En liten eloge skall Skillpoint.se få eftersom dom har lite text efter sin rubrik. Men jag tycker fortfarande att det är för lite. Och varför använder sig inte sidorna av ajax för att lägga till en smart liten “Läs mer” knapp som lätt lägger ut den resterande texten så att jag slipper swappa sidor som en idiot.

Nä, jag saknar gamla Fz.se och PS3Bloggen.se, där fick jag nyheter presenterade på ett tillfredställande sätt. Varför inte ge mig som konsument av de här sidorna alternativet att välja själv hur jag vill ha sidorna presenterade? Jag vill bara avslutningsvis på förhand ursäkta mig om jag har på någon sida missat den här inställningen och att det faktiskt fungerar. Jag har dock inte hittat den än så upplys mig genast så ber jag om ursäkt till den aktuella sidan.

Etiketter: eurogamer, fz, gamecore, gameplayer, gamereactor, hype.se, loading, ps3bloggen, skillpoint

I vintras gjorde jag en lista på 13 stycken planerade inköp under våren. Jag tänkte med det här inlägget uppdatera er om vilka spel jag tillslut köpte och vilka jag ratade och varför.

Alien vs Predator till PC Köpt
Ett spel jag ratade i början efter jag spelade demot. Egentligen ratar jag det fortfarande men eftersom det var med i en billig rea på Steam i somras så kunde jag inte låta bli att köpa det ändå. Det är inte speciellt bra men det ligger i min backlog och väntar.

Anno 1404 Venice Ej köpt
Jag tröttnade på uppdragen i Anno 1404 tillslut och kände inte att jag ville spela det mer. Men det är fortfarande ett spel som jag kan tänka mig köpa om jag hittar det i någon rea-back eller steamrea i framtiden.

Battlefield Bad Company 2 Köpt
Ett av vårens absolut bästa spel som jag spelat i väldigt många timmar. Det enda som jag kanske tycker är lite tråkigt är att vi inte får några nya banor utan bara samma banor med lite andra regler.

Final Fantasy 13 Köpt
Det är verkligen ren Final Fantasy kärlek rakt igenom det här spelet. Jag har ännu inte klarat av det, men det brukar jag inte göra med Final Fantasyspel så vi får väl se om jag någonsin tar mig igenom det eller inte. Men för att citera några kända bloggare så är det “inte målet som är det viktigaste utan resan”.

God of War 3 Ej köpt
Efter att ha spelat demot så fick jag sådan avsmak av det här spelet att det aldrig ens var i närheten av ett köp. Ruskigt dåligt och fult var det. Möjligen om jag hittar det för under hundralappen kan jag tänka mig plocka upp det bara för att få ta del av det som alla tjötar om.

Dragon Age Awakening Ej köpt
Efter att ha spelat igenom huvudspelet hade jag fått nog av Dragon Age för lång tid framåt och jag är inte sugen ännu trots att spel-malmer i både bloggen och på twitter skriver bra om det på ett inlevelsefullt sätt som borde göra mig intresserad av det igen. Men icke, ingen Dragon Agekärlek från mig förrän möjligen när tvåan kommer nästa år.

Command & Conquer 4 Ej köpt
Jag spelade betan på det här spelet och tyckte faktiskt att det var riktigt skoj. Men eftersom jag hade fullt upp med Final Fantasy 13 vid det här laget så köpte jag det inte direkt. Och när jag började fundera på det igen så låg Starcraft 2 inte så långt bort och jag kände att jag inte ville spela mig trött på RTS-genren innan Starcraft 2 kom.

Supreme Commander 2 Köpt
Ännu ett spel som har impulsköpts på Steam vid en rea men som jag egentligen inte har gett mer än någon timma att spela ännu. Men bra att ha i backloggen och jag gillade ettan skarpt så det är inget köp jag ångrar.

Just Cause 2 Köpt
Ännu en gång är Steamrean skyldig till ett spelköp. Men det är ju alltid trevligt när spel reas bort som är såpass nya. Jag var dock ett tag ganska osäker på det här tills jag spelade en 3D-version på jobbet och sedan var jag såld.

The Settlers 7 Path to a Kingdom Köpt
Har i ett tidigare inlägg spridit kärlek över det här spelet och det är värt varenda kärleksord det kan få. Är så glad att Settlersserien äntligen har hittat hem igen.

Alpha Protocol Ej köpt
Blev avskräckt av intryck och recensioner så jag var aldrig ens nära att köpa det här spelet och det kommer jag nog inte heller göra ens om det kommer i en billig rea. Ja, möjligen för 50 spänn på Steam då men aldrig annars

Tom Clancys Splinter Cell 5 Conviction Ej köpt
Ett spel som jag fortfarande vill ha men inte har haft råd att köpa helt enkelt. Det är dock inget spel jag har bråttom med att få spela så jag väntar på en Steamrea på det här spelet.

Battlefield 1943 Ej köpt
Svårt att köpa något som ännu inte är släppt. Men som jag förkunnade i föregående inlägg så kommer jag aldrig att köpa det här spelet.

Alltså köpte jag 6 spel utan 13 från min lista. Som jag nämnt i inlägget så kommer den här siffran att öka när jag köpt vissa spel medans andra kommer jag aldrig tillåta på min hårddisk. Eftersom listan inför höstens spel inte blev lika lång som den här så hoppas jag på en ny vårlista till vintern som är lika lång och härlig som den här var

Etiketter: aliens vs predator, alpha protocol, anno 1404, anno 1404 venice, bad company 2, battlefield 1943, dragon age, dragon age awakening, final fantasy 13, final fantasy 14, god of war 3, just cause 2, supreme commander 2, the settlers 7 path to a kingdom, tom clancys splinter cell 5

Här är en liten lista igen, fast den här gången är det från de spelen som jag har haft uppsatt som inköp men som av någon anledning lämnat listan.

Mafia 2

Jag verkligen avgudade Mafia 1 när det kom. Det var allt som GTA3 inte var, med andra ord, roligt, spännande och med en inlevelse som liknande spel än i dag inte kommit upp i. Varför har då Mafia 2 lyckats ramla ner från min lista på efterlängtade spel? Jo för utvecklarnas totalt fördrivna kvinnosyn som ger mig sådan avsmak att jag fortfarande känner mig smutsig efter att ha spelat demot för några veckor sedan. Är målgruppen för Mafia 2 enbart små tonårspojkar som inte fått vett nog in i skallen för att förstå bättre? Är målgruppen till för män i 30-årsåldern som blivit så avtrubbade av att ha tittat för mycket på porr på nätet så att de inte längre reagerar när de ser exploatering av kvinnokroppen som om det vore ett stycke dött kött som bara är till för våran njutning? Nä, jag blir så förbannad att detta är nog för en bojkott av 2K Czechs samtliga eventuella framtida spel. Äckligt är det!

R.U.S.E

Ett spel som jag såg framemot mest för dess fantastiska grafik och hur man kunde zooma in och ut så mycket som man ville. Det här spelet föll även det på demot när jag spelade det. Inte dock på liknande grunder som Mafia 2 utan helt enkelt på att kontrollen inte var tillräckligt bra samt att jag verkligen hatar spel som har en tydlig kant där man ser att spelplanen är slut. I R.U.S.E’s fall är ju det här ett designval vilket jag är medveten av, men det tilltalar tyvärr inte mig.

Final Fantasy 14

Blev jättesugen när jag hörde talas om det här spelet förra året. Ett MMORPG i Final Fantasys värld. Jag hör till dem som inte har testat FFXI och vet inte hur bra genomför det är. Men sedan utannonseringen så har det hänt mycket saker i mitt liv som helt enkelt gör att jag inte har tid att sätta mig in i ännu ett MMORPG. Jag ska vara glad om jag överhuvudtaget kommer ha tid att återaktivera mitt WoW när Cataclysm släpps.

Battlefield 1943

Det här spelet är ju redan släppt tänker ni nu. Men eftersom jag i första hand är en PC-spelare så skulle jag aldrig ens få till tanken att spela det med en gamepad. Dock är det försent att släppa spelet nu. Speciellt när Bad Company 2 till PC var en sådan stor hit och att Medal of honor och Battlefield 3 närmar sig. Kan vara höstens mest onödiga släpp?

Etiketter: 2k czech, battlefield 1943, battlefield 3, cataclysm, final fantasy 14, mafia 2, medal of honor, mmorpg, r.u.s.e

Tänkte sätta samman en liten lista med de spelen som jag ser fram emot mest inför hösten. Jag gjorde som bekant en lista med vårens mest efterlängtade i vintras, och jag tänkte följa upp den med ett inlägg om vilka av de spelen som jag tillslut faktiskt köpte och gillade. Men det kommer lite senare, nu till den här listan istället.

Civilization 5 (PC)

Bara nämner det då det är det mest självklara köpet i höst, resten finns att läsa i mitt inlägg från förra veckan.

Gothic 4 – Arcania (PC)

Jag har aldrig spelat något av föregångarna men när jag spelade demoversionen av Risen så blev jag förälskad i miljöerna trots att själva spelkänslan inte var på topp. Så medans jag väntar på att det skall bli en rea på Risen så drömmer jag mig bort i miljöerna från Gothic 4. Så egentligen vet jag inte mer om det här spelet än att jag hoppas att det ger mig samma känsla som Morrowind en gång gav mig men som Oblivion totalt förstörde.

Fifa 11 (PS3)

Redan förbokat och betalt så att detta spel kommer att bli ett av höstens mest spelade finns ingen tvivel om. Eftersom jag och sju andra polare går in seriöst och håller i fyra Fifa-turneringar om året där vi utmanar varandra med massa annat skoj runtomkring så gäller det att vara med från början. Har mina spelare gått upp i stats eller ner? Var Özil en bra värvning eller inte?

Medal of Honor (PC)

Jag anser att Medal of Honor : Allied Assault är ett av de bästa FPS:en som någonsin skapats. Det är även ett av de få fps:en som jag har spelat igenom singleplayerdelen mer än en gång. Efter första spelet så dog dock serien och har ännu inte kommit igen. Det hoppas jag dock skall ändras i och med höstens spel.

Fable 3 (Xbox 360)

Jag älskar absolut allt som Peter Molineux skapar. Fable 3 ser jag framemot men är lite kluven om jag skall köpa det på Xboxen eller PC’n. Köper jag det till PC’n så får jag ju alla dess fördelar med bättre grafik, bättre spelkontroll och billigare pris men om jag förstått rätt så släpps inte PC-versionen förrän första kvartalet 2011. Och då är frågan om jag orkar vänta så länge

Ja, det var väl ungefär de spelen som jag ser framemot nu under hösten. Ser kanske inte lika bra ut som i våras men det är kvaliteten som räknas och den lär Sid Meier se till att hålla uppe så att det räcker och blir över för de andra spelen i fall de skulle misslyckas med att göra mig glad.

Jag skall försöka få tid att skriva ett inlägg i morgon om de spelen som jag strukit på den här listan och varför de inte är med längre.

Etiketter: civilization 5, fable 3, fifa 11, gothic 4, medal of honor, risen

Jag tänkte att det behövdes en förklaring till varför jag länkar till andra spelbloggar. Allt för att det inte skall uppstå några som helst missförstånd och att det alltid är bra att ha lagt alla kort på bordet i god tid innan.

Jag länkar endast till de spelbloggarna som jag tycker är värda att läsa. De jag läser själv med hjälp av RSS eller direkt på webben. Jag länkar inte till bloggar bara för att den bloggen är stor och att jag förhoppningsvis kan få en länk tillbaka. Jag skriver inlägg här för min egen skull så som jag gissar att alla andra gör med sina bloggar (ja de flesta då). Jag länkar inte till bloggar som inte delar samma värderingar som mig när det gäller frågor om alla människors lika värde oavsett kön, hudfärg, sexuell läggning osv. Den här punkten låter kanske väldigt stor för en spelblogg, men är värd att ta upp efter jag med skräck i blick läst igenom de kommentarerna som Svamprikets Tommy fick i den här tråden på Loading.se. Jag skulle aldrig i livet länka till en blogg skriven av några av de tomtarna som rörde runt som mest där. Oavsett hur stora och fina deras bloggar än må vara. Det är så att man blir mörkrädd och helst av allt skulle vilja förvandlas till en struts och sticka ner huvudet i sanden för att se ljuset.

I slutändan är det ändå bara jag själv som bestämmer vilka länkar jag har med på min sida. Jag har ingen skyldighet att länka till någon annan blogg bara för att den länkar till mig. Precis på samma sätt som det är tvärtom. En bloggare bestämmer själv vem hon/han vill länka till och har sina egna premisser som skall uppfyllas innan en länkning sker.

Etiketter: länkar, loading.se, svampriket

Efter lite liv på twitter i går angående länkar hit och dit så har även jag tagit mig i kragen och uppdaterat mina länkar. Jag har tagit bort sådana länkar som inte har uppdaterat under 2010 medans jag lagt till länkar till bloggar som jag flöjer dagligen genom RSS. Givetvis om du känner till någon blogg som är värd att följa som jag har missat så kan du hojta till i kommentarerna till det här inlägget så lägger jag till den både här på sidan och i mitt RSS-flöde.

Testar även en ny plugin som ska “promota” det här inlägget på twitter. Det förra fungerade inte alls med svenska tecken. Så om det blir något lustigt spamdubbelinlägg på twitter så ber jag redan nu om ursäkt

Etiketter: länkar, twitter

Nu när det är lite drygt en månad kvar till årets bästa spel utan konkurrens skall släppas tänkte jag lite kort gå igenom de fyra tidigare spelen i serien. Jag snackar givetvis om Sid Meier’s Civilization. En bättre historiebok än vad de här spelen var/är har nog aldrig tillverkas. Min historiekunskap och geografiska sinne utvecklades väldigt mycket under de tidigare spelen i den här underbara serien. För att inte tala om all den engelska man plöjde igenom i Civilopedian. Här presenterar jag nu världens 4 bästa spel just nu, och en kort preview på det femte som förhoppningsvis kommer knö sig in på min topp 5 lista så att den blir komplett

Civilization 1 kom på 4 disketter till min Amiga 500+. När man först körde igång ett spel och den arbetade med att randomisera världen tog det ungefär 10-15 minuter innan man var inne i spelet. Så ofta fick man hitta på något annat medans man väntade på att spelet skulle sätta igång. Eller så kunde man sitta där och se hur världen utvecklades i ett fantastiskt bildspel med den mest fantastiska musiken någonsin komponerad till ett datorspel. Jag minns att spelet låg etta på tidningen High Scores lista över högsta betygen någonsin. Och det var givetvis Amigaversionen som låg där ohotat på toppen. På den tiden var det ungefär samma krig mellan Amiga och PC som det är med PS3an och Xboxen idag. Givetvis med den skillnaden att Amigan faktiskt var överlägsen bäst och PCn var en föråldrad burk med pipljud och taskig EGA-grafik med 16 färger.

Civilization 2 köpte jag i tröst åt mig själv efter att min älskade undulat dött och jag var förkrossad att en av mina enda vänner gått bort. Men vilken tröst det spelet gav. Jag förlorade mig in i världen igen och älskade spelet antagligen mer än vad jag gjorde med ettan. Det enda som jag störde mig på var det faktum att spelet utspelade sig i windowsmiljö. Lite som Colonization gjorde i Amigans Workbenchmiljö. Man tappade lite av känslan i det tack vare detta. Men såg man bortom det så var världens bästa spel tillbaka med råge.

Efter Civilization 2 släppte Activision två stycken spel i deras Civilizationserie som de kallade Call to power. Det här två spelen är faktiskt ganska underskattade och inte alls så dåliga som man egentligen ville att de skulle vara eftersom det inte var de riktiga Civilizationspelet som man önskade skulle komma efter tvåan. Jag älskade dock möjligheten att kunna bygga städer under vattnet och även i rymden. Men det kändes något obalanserat och att det var någon som tagit konceptet Civilization och bara slängt in allt de önskade skulle vara med utan att tänka på hur spelet skulle bli när det var färdigt.

Sedan släpptes även Alpha Centarui från Sid Meier men det fastnade jag aldrig för trots att det egentligen var allt som Civilization 2 var fast i rymden. Jag tror det handlar om igenkänningen med de uppfinningar som vi gjort i världen. Helt plötsligt kunde en uppfinning heta Trynx Griap, och man hade ingen aning om vad vad en Trynx Griap gjorde utan att behöva läsa på.

Civilization 3 kom och segrade över alla andra kopior. Sid Meier var tillbaka och det kändes på kvalitén på spelet. Borta var windowsmiljön och det kändes återigen att man var inne i spelet. Det var helt fantastiskt snyggt, något som man inte kan kalla någon av de tidigare spelen, inte ens när det begav sig. Det stora nya som jag hade saknat sedan tidigare installationer var att vi nu fick landsgränser. Dessa utökade sig med hjälp av kulturen som man hade olika hjälpmedel för att förstärka.

Civilization 4 var spelet som bräckte första spelets intromusik med hästlängder. Jag har aldrig tidigare hört maken till stämningsfull musik. Jag kunde sitta hur länge som helst och höra den här vackra afrikanska sången. För er med Spotify ger jag er här en länk så ni kan lyssna på den och njuta, Civilization 4 medley. Själva spelet var ännu mer fördjupat än vad de tidigare spelen var, men samtidigt var det förenklat. Något som inte alla uppskattade, men jag älskade det givetvis. Man kunde fortfarande gå in på djupet och göra en massa inställningar samtidigt som om man inte kände för det kunde lämna det åt AIn som oftast skötte det helt okey. 

Civilization 5 har ännu en månad kvar innan det släpps lös. Men jag har senast i dag sett på twitter hur vissa lyckliga amerikaner har fått tag på ett recensionsex och spelar det för fullt. Och lovorden låter sig inte vänta på sig, de älskar det verkligen. Jag känner att övergången till sexkanter kommer att ge spelet ett helt nytt strategiskt perspektiv. Det känns helt enkelt väldigt fräscht trots att det egentligen är ett gammalt väl beprövat speltekniskt tilltag. Nu blir jag alldeles till mig och måste släppa ögonen från de här fantastiska screenshotsen innan något går snett. Åter till Borderlands!

Etiketter: call to power 1, call to power 2, civilization, civilization 2, civilization 3, civilization 4, civilization 5, colonization, sid meier, spotify

Jag älskade den första episoden av det här svenskutvecklade lilla spelet. Det har lite lätt retrodoftande design över sig som för mina tankar tillbaka på den gamla goda amigatiden. Både grafiskt och musikaliskt tycker jag den flörtar med amigan. Spelet är egentligen ett vanligt sådantdär kulan i lådanspel som man ska komma från en punkt till en annan utan att ramla ner i hålen. Fast det här är betydligt mer avancerat än så. Med massor av föremål att plocka upp på vägen och många svåra passager gör det här spelet till något att bita i för de allra flesta. Fast det är kort, så man kan lätt spela igenom det på en kortare eftermiddag. Men det är att förstöra lite för sig själv. Dark nebula ska avnjutas som en dessert, en sked i taget. Jag tar en bana i taget för att sedan lägga ifrån mig iphonen och inte plocka upp den på ett bra tag igen.

Spelet är helt klart värd 7 kronor. Så att inte ha det här spelet eller den första episoden på sin iphone finns inte om man gillar retrospel. Köp!