Screenshot 2014-01-31 09.12.30

Och som vi har väntat på att få lägga labbarna på ett nytt spel i Dungeon Keeper-världen. I går när nyheten damp ner som en atombomb på Twitter kunde jag inte längre hålla mig. Trots jag var mitt i en Fifa-match så låtsades jag byta spelare medan jag trixade med mobilen för att ladda ner spelet. I halvtid var spelet nedladdat och jag startade upp det bara för att få vänta ytterligare på en uppdatering. När sedan Fifa-matchen var vunnen och slutkörd satte jag mig skönt i soffan för att kunna få avnjuta Dungeon Keeper, ett av de bästa spelen någonsin när det släpptes på PC.

Det första jag möts av är en otroligt tjötig Horny som babblar en massa skit om hur spelet fungerar. Ok, bra tänker jag för dem som aldrig har spelat Dungeon Keeper. Men han slutar ju aldrig… Jo, tillslut slutar han, när jag inte rör spelet. Direkt när jag byggt något eller rört något är han där igen och berättar hur man ska gå vidare, hur man använder det jag nyss har byggt osv. Ok, jag försöker att ignorera detta och se om det ändå är ett härligt gammalt Dungeon Keeper.

Man kan starta olika uppdrag genom att klicka på en lista vad som kommer att hända. Tex att nu vill jag att någon ska attackera min grotta. Ok, kul tänker jag, men borde inte den som attackerar mig få bestämma det istället för jag?

Droppen är dock när Horny annonserar ut att det kanske vore bra att jag betalade lite för att det skulle gå snabbare att bygga upp rummen då. Det här är inget annat än ett ruskigt dåligt pay2win-spel som jag inte tror kommer fungera. För vem är det spelet vänder sig till egentligen? Jag tror inte att de är Candy Crush-spelarna som är vana med att betala hela tiden. Jag tror att namnet Dungeon Keeper vänder sig till de som var med på den gamla goda tiden och bara vill ha ett bra spel, fritt från DLC, pengatransaktioner, achivements och annan skit som på senare år har förstört spelen.

Personligen anser jag det här spelet vara det sämsta jag spelat på år och dar. Och då recenserade jag ändå några 1/10-spel på Eurogamer som var bedrövligt dåliga. Ge mig ett riktigt Dungeon Keeper istället och låt mig betala 400 spänn för det, på PC! Alternativt 100 spänn på mobil/tablet. Men att ge mig detta är bara ren och skär elakhet! Jag fortsätter att sätta mitt hopp till det kickstartade projektet War for the Overworld.

sp10thewarehouse0001

Jag brukar ganska ofta testa små gratisspel som släpps lite då och då. I går såg jag att det hade kommit ett nytt till sourcemotorn. Det är alltså den gamla hederliga motorn som driver Half-Life 2. Men det har aldrig tidigare varit ett problem och är det inte heller nu. Estranged: Act 1 ska vara ett spel som anspelar lite på skräck om jag förstår det hela rätt. Jag kan inte säga att jag direkt blev rädd någon gång. Så bortser man från skräckmomenten så är det ett helt ok FPS-pangare med några små pusselproblem längs vägen.

Av namnet och slutet på spelet att förstå är detta alltså första delen av ett par delar. Jag kommer definitivt att spela vidare när nästa akt släpps. Om jag ska ge det ett antal ”Ben E Factors” så är det 3/5.

Spelet tog ungefär 1.5 timme från början till slut. Ganska lagom om du frågar mig. Och för att vara helt gratis så är det ju ingen tvekan att du ska testa det i alla fall. Dock gäller det att du inte är bortskämd med ny grafik, för det ser ut som ett spel från 2005 ungefär. På både gott och ont.

Screenshot 2014-01-13 14.44.52

Och det kanske inte är ett spel som nödvändigtvis släppts i år. För är det något som jag ganska ofta gör så är det att spela gamla spel. Mitt årliga spelande av Doom/Quake är ju ett sådant lysande exempel. Men nu är det ändå ett relativt nytt spel som jag har dragit igenom, nämligen Tomb Raider.

Första gången jag spelade Tomb Raider så var titeln exakt detsamma som det är nu. Bara Tomb Raider. På den tiden så satt jag och pillade ganska mycket med mitt Voodoo 2-kort och försökte patcha in 3DFX-patchar på alla spel jag hade. När jag väl hade fått in det på Tomb Raider såg det helt sjukt vackert ut. Så mjukt och flytande. Därefter blev det Tomb Raider 2 på Playstation vilket var ett ännu bättre spel än ettan. Nu har det gått ett antal år och ett antal Tomb Raider har kommit och gått. Inget har dock levt upp till tvåans tighta kontroller och spänning. Inte förrän förra året.

Dagens Tomb Raider har verkligen allt som krävs för att jag ska gilla ett spel. Bra grafik och bra spelkänsla. Det är någon story här också där man har fastnat på en ö och försöker komma därifrån. Men den är som vanligt i spel helt överflödig och onödig. Samtidigt är den inte i vägen och förstör, så det är helt ok att den finns där.

Jag gillar det linjära upplägget som spelet innehar. Man slipper att springa runt och göra en massa uppdrag och samla på fjärilar och gud vet allt vad det är i dagens openworld-spel. Charmen med att springa runt fritt på en stor karta försvann någonstans mellan Delta Force och Crysis. Far Cry kan ha varit det sista spelet där det gjordes värdigt.

För er som gillar äventyrsspel kan jag inte annat än att rekommendera det här spelet. Köpte ni det på Steamrean fanns det för dryga 70 kronor så då är det bara att slå till när det kommer under nästa rea.

Screenshot 2014-01-07 13.43.14

Innan Ni skriker ut att konsoldöden är här och att nu går det åt skogen tänkte jag i lugn och ro berätta för er att konsoldöden är här och förklara lite varför. För att göra en lång historia kort så är det nämligen så att nu kan man spela PC-spel på konsolvis. Givetvis har det gått att göra sedan Hedenhös vandrade på vår jord, men det har nog aldrig varit lättare än vad det kommer att bli med Steam Machines. Visst kommer de att kosta mer än vad ps4an och xboxen kostar i dag. Men i längden kommer det att bli billigare för dig som slutkonsument. För er som vill ha lite räkneexempel på det påstående har jag följande källa: Beviset, PC är billigare än konsol!

Ok, då vet vi att det är billigare att spela på en Steam Machines. Men är det bättre? Ledande fråga givetvis, men ja, självklart är det bättre. Du kommer att kunna få spela på next generation(i jämförelse med de gamla konsolerna) hela tiden. Källa: Pc ligger en generation före konsolerna och “If u want to know the future of gaming, buy a PC”.

Eftersom de gamla sletna argumenten om att sitta i soffan och lira och att det är enklare med konsol inte längre existerar så är det egentligen bara en sak kvar som möjligen kan tala för de gamla konsolerna. Nämligen spelexklusiviteter. Och det tror jag är den svåraste nöten för Valve att knäcka. Folk betalar gärna mer för att kunna spela Mario, Halofiguren och allt va de nu heter. För mer kommer de ju att behöva betala för att kunna spela vidare med sina favoritkaraktärer. Men jag tror inte man ska underskatta Valve här. För pengar det tror jag att dom har tillräckligt för att kunna binda en eller två stora serier till konsolen. Vad skulle hända om tex Final Fantasy släpptes exklusivt till Steam Machines? Eller någon annan stor titel?

Jag tror att Valve har framtiden för sig och genom att släppa tillverkningen av maskinvaran fritt gjort både spelaren som inte vill eller orkar sätta ihop sin egen maskin och spelaren som vill och orkar glada.

Spelare världen över har allt att vinna på att äntligen få en konsol i hushållen istället för som nu, minst tre. Om bara Nintendo också kunde släppa loss lite ;)

 

geoscape

Årets spel enligt mig är Xcom – Enemy Within. Det är alltså ett expansionspaket på förra årets bästa spel Xcom. Firaxis har alltid vetat hur man gör expansionspaket och inte DLC. För är det något jag stör mig på rejält så är det alla dessa DLC som slängst ut både åt höger och vänster. Ett expansionspaket får gärna kosta 200 kronor och då vara nästan som ett helt nytt spel. För det är nämligen exakt vad Enemy Within är.

Mycket är sig likt, du ska rädda världen. Det finns någon historia om varför och så, men det är ju som vanligt sjukt onödigt att ta del av i spel som kan stå på egna ben med hjälp av gameplay. Du bygger i vilket fall som helst upp din bas och forskar efter ny teknologi och så vidare. Därefter skickas du ut på diverse uppdrag för att utrota hotet utifrån.

Enemy Within tar allt som var bra med Xcom och lägger till mängder av nya banor, teknologi och fiender. Jag ska ärligt talat säga att jag inte har klarat av sista bossen än, men jag har gjort mängder av försök med diverse uppsättningar av soldater. Ja, jag kanske är kass på det, men det hindrar mig inte från att ha sjukt kul medan jag försöker.

Nu önskar jag er en riktigt god jul! Och glöm inte passa på att fynda i alla reor som är över oss i detta nu! Nej, nu börjar ju Kalle Anka! *borta*

Screenshot 2013-12-23 16.39.55

Shadowrun Returns är alltså en nyversion av ett gammalt spel. Ett gammalt spel som jag aldrig har spelat, så när jag satte mig med det här var det helt utan några förväntningar. Det jag fick var ett taktiskt spel som likt Xcom låter mig göra mina drag i lugn och ro. Förutom själva stridssystemet har det inte speciellt mycket gemensamt med Xcom.

Jag minns för ett par år sedan när bloggar var bloggar och spelsidor var spelsidor. Då var det en ung man som kom med ett fantastiskt initiativ om att alla spelbloggar skulle göra en slags adventskalender med årets bästa spel i olika kategorier. Spelmalmer kallades han på den tiden. Tack Fredrik för det roliga året!

Nu finns det dock inte så många bloggar kvar utan de flesta drivs mer som traditionella spelsidor med egen redaktion. Min definition på blogg är kanske inte på något sätt korrekt, men jag anser att en blogg är en personlig sida som sköts på ett mer eller mindre amatörmässigt sätt och där inlägg görs i ett bloggformat.

Min blogg finns kvar rent fysiskt, men det blir oftast inte mer än några inlägg per halvår nuförtiden. Kanske beror det på att jag blev pappa för tre år sedan och i samband med det började jobba som lärare vilket är ett väldigt tidsödande yrke, men otroligt viktigt.

Förra söndagen blev jag tvåbarnspappa när mitt andra barn kom till världen. Det har givetvis inte gjort det lättaste att blogga. Så nej, detta är inte en återkomst på något sätt, bara ett inlägg i mängden som jag skrivit om att livet ändras med tiden och visa saker var bättre förr medans andra är bättre nu.

Ok, nu skulle ju det här inlägget handla om årets spel och inget annat. Eftersom det är tre dagar kvar till julafton så tänkte jag köra en topp-3-lista över årets bästa spel.

battlefield-4-game-hd-wallpaper-1920x1080-6215

På tredje plats kommer jag att placera ett spel som jag trots alla buggar haft otroligt roligt med. På tredje plats återfinns Battlefield 4. Och det är verkligen inte för dess singleplayer vilket jag inte ens förstår varför DICE envisas med att slänga med, utan givetvis för den explosiva multiplayerdelen.

Med andra ord har jag totalt bortsett från att jag blivit utslängd till Windows otroligt många gånger. För vilket annat spel har jag ändå kommit tillbaka till dagen efter och försökt igen tills jag blivit utkastad igen? Jag tror inte jag kan hitta något annat spel. Förvisso kan man kanske påstå nu att det knappt släpps ett buggigare spel på år och dar men anyway.

 

Skärmavbild 2013-08-16 kl. 17.46.30

Jag minns det som för någon vecka sedan bara. Det var julafton och jag och min kusin var som vanligt hemma hos mormor och morfar för att fira jul. I år såg vi dessutom lite extra framemot julklappsutdelningen då vi båda hade önskat oss spelet Duck Tales till våran Nintendo. Jag vet att efter vi båda upptäckt att vi fått spelet så började världens längsta väntan till att få åka hem och spela. Jag tror att det i verklig tid kan ha rört sin om 4-5 timmar. Men för oss 11-åringar var det flera år.

Jag minns att jag satt och polerade kassettens mycket vackra bild med mina tummar och tyckte att den för varje timmes polerande blev ännu lite snyggare. När det väl var dags att åka hem och slänga i kassetten i Nintendot möttes jag av den bästa spelmusiken jag någonsin hört och ett av de snyggaste spelen jag någonsin sett samt den tightaste spelkänsla jag någonsin känt. Det var fullständig perfektion.

Nu spolar vi fram tiden en tjugo år och ser vad som har hänt sedan dess. När Duck Tales Remastered utannonserades var jag inte sen om att fälla negativa kommentarer kring bakgrunderna i spelet. För trots att de flesta plattformar sitter där de ska så känner jag inte alltid igen mig tack vare dessa röriga bakgrunder. De må vara snygga och de må fungera om det hade varit ett helt nytt spel. Men när det är ett spel som ska tilltala de gamla i gemet så fungerar det inte riktigt att göra på det här viset. För så som jag ser det är detta fanservice rakt över. Jag har läst ett antal recensioner och det är verkligen så att spelet har fått allt från bottenbetyg till toppbetyg. Min spontana och hel ovetenskapliga känsla är att de yngre skribenterna är de som satt ett ganska lågt betyg medan de som är lite äldre har satt ett högre betyg.

Så då kan man ju fråga sig varför de inte löper hela linan ut. Våga ta spelet och göra det snyggare utan att göra om allt. Det känns även som att vi har kommit närmare spelet. Att det är lite mer inzoomat än det var i originalet. Det känns som att man inte riktigt har koll på allt som händer. Detta kanske dock bara är något som jag upplever tack vare de nya och röriga bakgrunderna.

En annan sak som jag inte anser hör hemma här är den nyskrivna storyn. Vad var det för fel med den avskalade storyn som fanns i originalet? Och måste verkligen spelet pausa när det ska förklara för mig vilken knapp jag ska trycka på? Jag känner mig som en idiot som inte kan testa mig själv fram för att hitta vilken av de fyra existerande knapparna som är hoppknappen. Men värst är som sagt storyn som pausar upp spelet när man har ett skönt flow. Känns som reklampauser i en bra film. Att jag oftare klickar bort mellansekvenser än slår med käppen i spelet talar sitt tydliga språk.

Nu kanske jag verkar ganska negativ. Och det är jag ju också. Men om man bortser från allt ovan, och det gör jag, så finns här ett fantastiskt spel som känns precis som originalet i dess spelkänsla. Här har det verkligen inte hänt någonting på tjugo år. Och det är det bästa med hela spelet! Jag älskar verkligen nyversioner på spel där spelmakarna vågar behålla det som är bra i spelet och inte anpassa det för den nya generationens spelare för mycket. Kunde varit en fullpoängare här, men störmomenten förstör något för mig. Nu hoppas jag dock på en Chip ‘n Dale – Remastered!

Skärmavbild 2013-08-16 kl. 09.41.21

Elljis Trading i Uddevalla var en av de där stora återförsäljarna i Amigavärlden. I varje nummer av Datormagizin kunde man se deras, från början ganska små annonser, men därefter stora helsidesannonser. Själv var det från just Elljis som jag köpte min första Amiga. Det var en Amiga 500 plus som då kostade 4695 kronor.

Skärmavbild 2013-08-16 kl. 09.39.46

Jag har försökt leta reda på lite fakta om Elljis men har haft väldigt svårt att hitta något vettigt. Det känns som att företaget bara har gått upp i rök. Jag lyckas dock förstå att företaget nu kallar sig LP Data och huserar på en privat adress i Uddevalla. I övrigt hittar man bara till ett CV till en person som har arbetat på lagret på Elljis.
Skärmavbild 2013-08-16 kl. 09.27.29

Bilden ovan är då den magiska platsen där den då 12-åriga Aftonstjaerna köpte sin första dator och  förstod vad en dator kunde göra som inte ett NES kunde. Jag försökte komma fram till dörren där man gick in men hela området är nu avspärrat för privatpersoner. Så min lilla nostalgitripp blev en liten besvikelse. Hade velat hitta betydligt mer information om ett av de företag som har ändrat mitt liv mest.

Skärmavbild 2013-08-08 kl. 14.03.07

När det skrivs mycket positivt om ett spel på bland annat (oftast) Twitter så får jag ett otroligt habegär av spelet i fråga. Självklart beror det ju på vem det är som skriver det också. Vissa har man ju med tiden lärt sig att de har totalt motsatt spelsmak. Men det är ju lite det som är charmen med Twitter. Man lär sig känna folk och vad folk tycker, på gott och ont.

Ett spel som Rymdkapsel hade jag nog aldrig införskaffat om det vore så att jag bara sett det på Play Market. Jag som älskar grafiska spel, även på mobila enheter ser inte riktigt charmen i ett spel med Windows Metro-liknande grafisk stil. Men så fel jag kunde ha.

Spelet går ut på att bygga en bas som du ska skydda från utomjordingar som kommer i sina attackskepp och attackerar dig med jämna mellanrum. Jag har läst liknelser med bland annat Tetris, och det är väl en ganska vag liknelse. Det enda som är lånat därifrån är just att rummen man kan bygga har den formen. Jag ser ingen större strategisk fördel i övrigt. Vad är förlusten av att sätta två rum med ett litet mellanrum mellan dem bara för att bitarna inte passade? Med andra ord, det får inte så ödesdigra konsekvenser som i Tetris om du misslyckas att matcha bitarna.

Något som jag dock har väldigt svårt att köpa är den urusla AI’n i spelet. När jag vill bygga ett visst rum så kanske jag behöver 3 stycken lila resurser. Problemet är att de här karaktärerna som bär runt resurserna har absolut inte någon dialog whatsoever mellan varandra utan kör bara på sitt eget race. Det innebär att mina 10 byggare kan bära var sin resurs till ett rum som bara behöver 3 resurser och när de kommer fram till rummet och upptäcker att någon annan redan varit där och lämnat den lila resursen så släpper figuren bara resursen på marken och den ploppar tillbaka därifrån den kom. Och detta är ett otroligt slöseri med viktig tid.

För om det är något som är extremt viktigt i det här spelet så är det tid och tajming. Dina karaktärer är inte bara IQ-fiskmåsarbetare utan tjänstgör även som dina soldater som försvarar din bas. Du måste här ta beslutet när du ska föra över de här karaktärerna från bärarjobbet till soldatjobbet. Missar du med några sekunder kan din bas vara förstörd.

Och här skulle jag som skrivbordsgeneral vilja ha lite mer att säga till om. De två soldater som har en utpost längst ut på min bas tycker jag gott kan tjänstgöra där hela tiden istället för att springa in i basen för att bära lite mat. Det känns mer logiskt att de soldater som har sin utpost precis bredvid matlagret bär runt lite mat. Men nej, här ska soldaterna från andra sidan basen ta sig runt och bära maten till ställen som är utplacerade precis bredvid de närmaste soldaterna. Och som sagt, tid är din värsta fiende i Rymdkapsel.

Men visst har jag haft kul i ett par timmar. För varje genomkörning tar ungefär en timme lite drygt. Beroende på hur länge du överlever. Så saknar du liknande spel på din platta så tveka inte att slå till. Är du ute efter något att ha på en 12-timmarsflight till Bangkok, leta efter något annat.

Senaste kommentarerna

Admin